Kristoffer Röshammar är medgrundare i Tenfifty och arbetar som AI-utvecklare samt tech lead sedan starten för dryga sex år sedan. Intresset för programmering uppstod i högstadiet och redan då hade Kristoffer på känn att det var det han skulle ägna sig åt i framtiden, men att det skulle bli just AI kunde ingen förutspå då det på den tiden mest var en fantasi i romaner och filmer. Tidigare har Kristoffer jobbat med AI-tillämpningar på två andra startups. Han beskriver erfarenheten som både kul och lärorik, men framför allt ledde det till vänner för livet, bland annat de tre andra medgrundarna av Tenfifty: Johannes, David och Anders.

Varför började du arbeta med just AI?

– Vanligtvis när man programmerar beskriver man steg för steg vilka instruktioner programmet behöver utföra för att nå önskat resultat, ungefär som ett detaljerat recept. Men när jag studerade datateknik på universitetet blev jag mer och mer intresserad av tanken men hur gör jag om jag själv inte känner till vilka dessa steg är – hur får jag en dator att lösa problem som är så svåra att jag inte kan beskriva lösningen i enkla delsteg?Därför valde jag fler och fler kurser relaterade till algoritmer och AI när tillfälle gavs och på den vägen är det.

Vad tycker du är det bästa med att jobba på Tenfifty?

– Tenfifty strävar efter att ta in roliga, varierande och utvecklande projekt. Det finns något väldigt stimulerande i att ständigt få inblick i nya branscher och problemformuleringar. Samtidigt har jag möjlighet att vidareutveckla och putsa på en produkt som funnits med sedan första dagen. För mig är det ett sätt att både äta kakan och behålla den.

Vad håller du på med för projekt just nu?

– Jag håller på med ett projekt åt Sjöfartsverket, där vi undersöker om AI kan hjälpa till att identifiera nödanrop som kommer via radio. Fartyg till sjöss kommunicerar med varandra på en speciell radiofrekvens. Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral lyssnar på denna frekvens dygnet runt för att upptäcka om någon är i sjönöd och behöver undsättning. Två utmaningar som räddningsledaren möter är dock att det ofta är dålig ljudkvalitet på sändningarna och att meddelanden från olika båtar kan komma samtidigt på radion, så risken finns att ett viktigt anrop missas.

Vad är roligast med projektet?

– Det finns mycket som är roligt i projektet, till exempel att träffa engagerade människor som verkligen brinner för det de håller på med. Roligast är att det verkligen är ett projekt som kan göra skillnad. En dag skulle systemet kunna rädda liv om det lyckas snappa upp ett nödanrop som räddningsledaren missat.

Vilka utmaningar har du stött på?

– Det finns en lång rad utmaningar. För det första rör vi oss i utkanten av vad AI kan klara av i dagsläget. Din digitala assistent i telefonen brukar utan problem förstå vad du menar när du frågar den vad det blir för väder, men det är något annat att uttyda vad som sägs i extremt brusiga ljudklipp, där både specifika facktermer och flera olika språk förekommer, med mycket varierande uttal och röstlägen från person till person.

-En annan utmaning har varit att utveckla ett verktyg som hjälper och finns tillgängligt vid behov, men som inte är i vägen. En räddningsledare har väl intrimmade rutiner och även om vårt verktyg skulle vara ofelbart fungerar det inte om det distraherar räddningsledaren när det blir kritiskt läge. Som tur är har vi haft hjälp av våra vänner på Maranics, som utvecklat gränssnittet i nära samarbete med räddningsledarna själva.

-En tredje utmaning har varit att få tillräckligt bra prestanda i systemet. Det är mycket kommunikation på radion och systemet måste lyssna igenom allt i princip i realtid. Det duger ju inte att ett dygn i efterhand rapportera att vi upptäckt ett nödanrop.

Vad tar du med dig för lärdomar?

– Det finns några lärdomar som tydligt framkommit i det här projektet, men som jag skulle vilja säga är så generella att de dyker upp i nästan alla AI-projekt:

Även om ett sådant här projekt inte fungerar utan en avancerad AI-modell, är just den fortfarande bara en liten del av helheten. Bygger du ett system som ska i drift och integrera med andra system och befintliga arbetsflöden är den biten lika viktigt att få till.

De flesta projekt går inte att utveckla på sin kammare och sedan presentera för en slutanvändare. Ska det bli riktigt bra måste slutanvändaren vara med på tåget redan från början. Det här projektet hade aldrig fungerat utan Tobias Nicander, sjöräddningsledare och initiativtagare till projektet.

AI-system tränas ofta upp genom att man visar modellen många exempel på vad som är rätt och fel, vad som är förväntad output given en viss input. Det går inte att göra utan tillgång till historisk data och någon som förstår sig på den. Den datan och kunskapen sitter oftast någon på hos kunden och det är direkt avgörande för projektets framgång att den personen är engagerad i projektet. I vårt fall heter den personen Sebastian Wigmo och var precis så engagerad som vi kunde hoppas på.

Hur skulle du beskriva kollegorna på Tenfifty?

-Det är ju nackdelen, då. Det är en samling avskum, hela bunten. 🙂

-Skämt åsido, det är en ära och en ynnest att få jobba med de skarpaste hjärnorna i branschen, men en lika stor halva är att de är riktigt roliga prickar. Jag tror att det är viktigt att både kunna bolla idéer och att skratta med sina kollegor.

Vad har du för intressen utanför jobbet?

-Jag påtar gärna i trädgården. I mitt huvud ser jag prunkande perennrabatter och figurklippta buskar, men i praktiken rensar jag nog mest ogräs och fantiserar om att bygga min egen robotgräsklippare. Som så många andra som fått en för hög dos av Äntligen hemma när jag var ung och värnlös, samt exponerats för skadliga mängder Ernst, försöker jag mig även på lite bygg och renovering. När alla projekt ute och inne havererat fullständigt ser jag till att ta avstånd från förödelsen och ger mig ut på en mountainbiketur i stället.

Sist men kanske viktigast- Har du någon oanad talang?

-Jag bakar syndiga tårtor och kakor som verkar gå hem hos den lokala testpanelen. Hemligheten är mina tre huvudingredienser: choklad, choklad och choklad.

Medarbetarintervju- Kristoffer Röshammar